Street Art one step closer to Stockholm

Stockholm municipally runs a non-tolerance politic against graffiti and street art.

I started my fascination with photographing street art when I first visited Berlin in the spring of 2010 – and I then returned to the city 3 times the same year. Even during the bad-ass winter with -20 I walked around in east Berlin gawking at the wonderful paintings surprising me at every corner – how did they do this 30m painting if it’s not legal? or was it that just nobody cared for these buildings and then was happy to leave it be?
When I heard that a group of graffiti-lobbyists and a cultural center just outside of Stockholm had built a legal wall for anyone to paint on I was thrilled – I’m still hoping to see something like this in Stockholm one day…

Of course, as you can see, this is just a poorly montage, but someday….

Today, in Alby, Botkyrka, I saw graffiti artists live for the first time – there was a great vibe, another depth to the graffiti art although it left out a bit of the mystery it still got me thinking “why are they painting exactly this?”- it’s strange to see the hand behind the paintings, since it’s normally  the first thing I try to figure out  when I see a painting. Though I asked many questions I left that one out, most of the time art is at its best when you make you’re own interpretation of it.

So without further explanation, here’s some of todays pics:

I’ve always loved street art coz it’s like the purest form of love from an artist; one that gives of her/his talent to inspire others and to put a bit of color to the gray city life without expecting anything back (!). There can be acknowledgment among graffiti-artist but the street art is the most unselfish form of art where there’s no point of organizing a grand opening to boost with your creations – unless you’d like to invite the cops for sharing your cheap cider in champagne glasses. The street artist gives back to the people what’s rightfully theirs – the right to art. It’s left to anyone with the right timing to see it and appreciate it or hate it (and not having to be polite to offer any false compliments to the creator) .

I wonder – would graffiti be the same if it was legal? Or would the graffers start setting up tables in front of their freshly painted wall and bribe you with some grapes and crackers while you’d be offered a price to buy the wall to show appreciation for the artists work…?

7 thoughts on “Street Art one step closer to Stockholm

  1. Jag är personligen inte särskilt intresserad av graffitikonst eller annan storbildskonst. Den tränger sig på. När jag hellre själv vill leta efter andras uttryck och låta mig överraskas.

    Graffiti är alltså för mig närmast att likna vid ett ögas våldtäkt jfr med ett öras våldtäkt t.ex när grannarna brassar på med musik som du själv inte valt. Men gatubilder i storformat fungerar om man exempelvis vill ut med ett angeläget politiskt budskap.

    Däremot kriminellt läckert: Din logga på grafittimålarnas tröjor.

    • Och om Graffitin tillåts målas på just gömda platser och tråkiga fasader – ställen som ändå är bortglömda och skulle behöva en färgklick? Att legalisera graffiti betyder ju inte att graffare ska få gå runt i stan och måla på varenda fasad utan att det tillåts på vissa väggar lite här och var i stan, så att – när man vill se konsten- kan leta upp den och framförallt skulle det bli en gratis konstutställning som alltid finns tillgänglig och som konstant förändras – eftersom nya graffare kommer och målar över de tidigare verken eller gör någonting nytt av det – konst i ständig förnyelse!
      Jag ska posta lite mer street art från Berlin så ska du få se vad jag menar =)
      Självklart har du rätt att inte gilla stilen med street art, eller om det just är graffiti du inte tycker om (?) men jag tror bara att om man bara har sett graffiti i stockholm så gör det inte rättvisa för konsten – eftersom det oftast är ett tunnelbanetåg eller en liten tag på någon vägg som en graffare har sprejat i flykten, skulle man ge konsten tid och utrymme iom en lagalisering så skulle proffsen få komma fram och visa sin potential!

      • Jag borde kanske nyanserat mitt förra inlägg. Graffiti är en sak, gatukonst ser jag som en annan, klotter är en tredje. .Jodå, legalisera och hänvisa till avsedda graffiti och/eller gatukonstkonstplatser. Som jag kan välja fritt om jag vill besöka eller inte. Helt okej! Däremot tror jag inte vi ska förvänta oss en effekt, som vi kanske önskat d.v.s. att klottrarna avstår att lämna sina bomärken litet här och var. Jag tror nämligen det är olika personer: klottrare, graffiti-konstnärer och gatumålare. Även jag har sett och beundrat viss gatukonst, med genialiska och humoristiska motiv målade på spontant valda ställen. Sådana bilder jag tänker på lämpar sig bäst i gatans miljö och i storformat och somligt ska läsas av uppifrån (?). Men som jag sagt förut. Klotter och även gatukonst respektive graffiti tvingar sig på folk som inte är intresserade, om den utövas på allmänna utrymmen. Det kan vara källan till onödiga konflikter i konstens tecken. Så vinner man inte nya intresserade.
        Däremot är jag för konst i ständig förnyelse. Som en spegling av samhällets rörelse.
        Men då gärna på ett utvalt ställe för just den sortens konst. Jag skulle säkerligen gå och kolla då :-)

      • Visst finns det olika typer gatukonstnärer – klotter ser jag inte som graffiti, även om många graffare börjar så – självklart finns det de som dras till spänningen att måla på olagliga ställen och skulle inte sluta med det även om platser erbjöds men det är det jag inte förstår, var liggern faran i att ha tillåtna platser?! Förutom att man då erbjuder de som utrycker sin kreativitet och konstnärliga ådra genom graffiti – att vissa sen inte tycker om graffiti trots att de är konstintresserade kan ju ändå inte förneka att graffiti inte är en konstform… elller?
        Och även om jag inte tycker att konst ska “tvingas” på någon så anser jag istället att street art just är bra på det sättet att det kan få en att reagera och väcka upp en ur ens vardagliga promenad – och få folk som aldrig annars träffar på konst, kanske för att de inte har råd eller inte har presenterats med det på annat sätt, kan bli ofrivilliga konstkritiker – och det är det jag gillar, att “tvinga” folk till en åsikt, om det än är att man hatar nåt, så är det bra – för varför hatar man? så svårt är det ju inte heller att titta åt andra hållet om man tycker det är fruktansvärt att presenteras med konst när man själv inte har valt det… eller?

  2. Jag är tillräckligt gammal för kunna att reagera på att tillgången till syn-, luft- och ljudutrymmet har blivit till en allmän vara.

    Jag vill andas ren luft, tystnad är en njutning och även ögat måste få vila till vardags. Jag vill kunna gå utan att behöva vända på huvet åt ett annat håll för att slippa överrumplas av en massa färger och former som inte är självvalda. Av samma anledning som jag vill välja vad jag ska andas, vad jag ska höra och vad jag ska känna.

    Låt inte våra sinnen drabbas var som helst och när som helst, kära Kiki. De kan bli överstimulerade helt enkelt. Och man måste inte alltid ha en åsikt. Saker och ting behöver få mogna i den takt man själv har.

    Så avsätt gärna en specifik plats för dessa konstuttryck, Och på den punkten är vi tydligen överens!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s